Efter flytt från Uppland till gård i Skåne började vi fundera på vakthund och broholmern dök upp i några skrifter. Efter att ha läst mer om broholmern blev jag riktigt nyfiken och ju mer jag hittade desto mer fascinerades jag av arbetet med rekonstruktionen av rasen.

Problemet 2010 var att det inte verkade möjligt att få fatt på en. Men en dag hittade vi en annons och tänkte ”vi kan ju åka och titta på valparna”, och gör man något sådant så får man ju med sig en hem: Tora. Nu har vi Toras barnbarn, svarte Manne.
Jag har fortsatt att rota i broholmerns historia från mitten av 1970-talet och det är en fantastisk insats som gjorts av Dansk Broholmerselskab.